Per H Börjesson
VD, Spiltan Invest
ph@sparklubben.se


Egna val bättre än robotrådgivare


Per H Börjesson
VD, Spiltan Invest
ph@sparklubben.se

Förr i tiden var de finansiella råd man fick av en rådgivare helt avhängiga av kunnandet och erfarenheten hos den man träffade. I Sparrebell nr 43 kan du till exempel läsa om en småländsk dam, som för 35 år sedan efter att hon fått ett arv, fick rådet att köpa Astraaktier och blev miljonär på placeringen.


Det kan vara bättre att fatta egna beslut


Men det rådet skulle hon aldrig ha fått i dag. Baserat på hur hon hade svarat på frågor om sin ålder, riskprofil, kunnande inom sparande mm hade hon troligtvis fått rådet att placera i en mix av fonder som man centralt på banken hade bestämt skulle passa hennes profil. Det innebär att den enskilde rådgivaren nästan blir som en robot med begränsad möjlighet att ge egna och personliga råd.


Den senaste trenden inom rådgivning är att man ersätter den personliga rådgivaren med en datorrobot som väljer en mix av fonder baserat på hur man svarar på ett antal frågor om sin profil och sitt kunnande. I USA finns det nu robotrådgivningsföretag, som t ex Wealthfront och Betterment som, till en låg kostnad, vanligtvis väljer ut lågkostnadsfonder och skiftar mixen beroende på historisk avkastning och vad man har för framtidstro om olika marknader. Denna trend kommer nu till Sverige men man bör tänka på följande innan man hoppar på denna typ av rådgivning:


  1. Välj rätt riskprofil  En vanlig fråga från en rådgivare är om man vill ha låg, medel eller hög risk. De flesta kanske svarar att man vill ha medelrisk. Det innebär kanske att man får rekommendationen att ha 70 % aktier i portföljen (hög risk hade kanske gett 100 % aktier och låg risk 50 % aktier). Men risk i den finansiella världen är lika med hur mycket en placering svänger över tiden. Ju fler aktier man har desto mer svänger placeringen mellan enskilda år och då anses en 100 %-ig aktieplacering mycket riskfylld. Men om man har en mycket lång placeringshorisont på till exempel 30 eller 40 år innebär en 70 %-ig aktieandel i stället för en 100 %-ig andel att man med stor sannolikhet förlorar kanske 50 % av slutresultatet (om man antar att aktier på lång sikt ger 8 % i årlig avkastning och ränteplaceringar 2 %). Det innebär att frågan om hur mycket risk man vill ta kan innebära att man säkert förlorar kapital vid långa sparhorisonter. Om man har kortare sparhorisont eller blir mycket nervös om portföljen sjunker kraftigt ett enskilt år är det givetvis en bra idé att ha en mindre aktieandel.
  2. Välj lågprisfonder  Det enda vi vet säkert om framtiden är kostnaden för en placering. Robotrådgivare i USA väljer därför oftast indexfonder med låga kostnader. Var därför försiktig med rådgivare som framförallt väljer ut fonder bland sina egna fondprodukter vilka kanske inte är de mest kostnadseffektiva. Det kan innebära att den eventuella besparingen av den automatiska rådgivningen försvinner med de högre kostnaderna för de valda fonderna.
  3. Välj egen mix mellan olika tillgångsslag  Många rådgivare hävdar att man kan byta tillgångsslag beroende på hur framtiden kommer att bli och det låter tryggt att man har någon som fattar beslut om ens placeringar. Problemet är att timing av marknaden kräver två korrekta beslut. Först skall man gå ur ett tillgångsslag vid rätt tillfälle och sedan skall man gå in i ett annat tillgångsslag vid rätt tidpunkt. Även för professionella placerare är detta omöjligt. Det är i stället tiden man är exponerad mot aktiemarknaden som med ränta-på-räntaeffekten ger de höga avkastningarna.

Slutsats: Det kan därför vara bättre att fatta egna beslut än att förlita sig på både mänskliga rådgivare och robotrådgivare. Välj den riskprofil och de fonder du vill ha på lång sikt och köp och behåll dessa fonder. Sedan kan du se över och balansera portföljen baserat på hur marknaden har gått så att du inte får för stor eller för liten aktieandel i portföljen.

Lycka till

Per H Börjesson

VD Investment AB Spiltan

15 feb, 2016