
Se upp med kostnader i ETF:er
När man köper ett värdepapper har man alltid två kostnader: courtaget till mäklaren och spreadkostnaden (skillnaden mellan köp- och säljkurs). Courtagekostnaderna har med ökad konkurrens gått ned de senaste åren men många tänker inte på spreadkostnaden som generellt anses vara 10 gånger större än courtagekostnaden. Speciellt när man handlar ofta. För en daytrader till exempel blir det en stor kostnad när man inte kan sälja till samma kurs som man köpt ett värdepapper för.
Du missar också möjligheten att få högre avkastning än index
I en vanlig aktiefond finns det ytterligare en kostnad i förvaltningsavgiften till fondbolaget som ansvarar för förvaltningen. Kostnaderna för courtage och spreadkostnaden när man köper och säljer värdepapper tas av fonden vilket minskar avkastningen för fonden. Det finns fondförvaltare som har en omsättningshastighet på 100 procent vilket innebär att de byter ut alla innehav i fonden under ett år. De kostnader de då skapar kan vara en anledning till varför de har svårt att slå indexutvecklingen på börsen.
På senare år har fondprodukten ETF (Exchange Traded Funds) blivit allt mer populär då den har låga kostnader, vanligtvis placerar enligt ett index samt att den handlas löpande på en börs. De som ger ut ETF:en tar ut en årlig förvaltningsavgift men man har också ett courtage och spreadkostnad när man handlar ETF löpande precis som när man handlar en vanlig aktie. ETF:erna kan innehålla fysiska värdepapper precis som en aktiefond men det har blivit alltmer vanligt med syntetiska innehav som skapas genom olika typer av derivatinstrument. Då uppstår ytterligare en courtage- och spreadkostnad inne i ETF:en när förvaltaren köper värdepapper vilket innebär att man totalt kan få upp till fem kostnader i en ETF. Då en stor del av ETF:erna ägs av institutionella placerare som har höga transaktionsvolymer kan dessa ge upphov till stora kostnader inne i ETF:erna. Dessutom får man en motpartsrisk när man har syntetiska innehav, som vanligtvis konstruerats av en investmentbank. De småsparare som köpte aktieindexobligationer utställda av Lehman Brothers förlorade hela sitt kapital när banken gick i konkurs. Det finns också exempel på att ETF:er köper in sig i andra ETF:er vilket kan ge problem med likviditeten i produkterna om det blir stora utflöden. Totalt finns det nu ca 4 000 miljarder dollar i ETF:er runt om i världen och det finns de som anser att dessa utgör en fara för hela det finansiella systemet och kan skapa en nedgång.
Sammanfattning: Om man köper en ETF med låga kostnader på lång sikt är de ett mycket bättre alternativ än dolda indexfonder från stora kapitalförvaltare. Men, om man använder ETFer för att köpa och sälja innehavet kan man drabbas av stora transaktionskostnader. Då kan en vanlig indexfond som har verkliga aktier i portföljen vara ett bättre alternativ. De har dessutom inte några dolda risker. En långsiktig placerare behöver inte byta sina innehav varje mikrosekund utan då räcker det med daglig handel precis som vanliga aktiefonder erbjuder.
”Vanliga indexfonder är bättre för den långsiktiga spararen för handeln med ETF:er gör att det finns risk att man spekulerar i stället för att investera”,
Jack Bogle, grundare av Vanguard.
Per H. Börjesson
VD Spiltan Invest
23 okt, 2017
PS. Notera att man med ETF:er och vanliga indexfonder också missar möjligheten att få en högre avkastning än index. Det finns ju aktiva förvaltare och smart beta indexfonder som faktiskt slagit index över långa tidsperioder.
Lämna en kommentar