Arbetsgivare väljer – de anställda betalar
Tänk om din arbetsgivare skulle meddela att lönen har sänkts med 5 % för de har valt en ny bank som tar ut en administrativ avgift på 5 % på alla löneutbetalningar. Jag tror att det skulle bli ganska stora protester på en sådan förändring. Men precis så går det till när det gäller de tjänstepensionsavsättningar som inte täcks av fackliga avtal. För många svenskar utgör tjänstepensionsavsättningarna 5-10 % av lönen varje månad. Anledningen till att ingen reagerar är att avgiften för att administrera och förvalta tjänstepensioner tas ut på den framtida avkastningen.
79 % mer i tjänstepensions-kapital!
En förändring är på väg och allt fler anställda ställer krav på att även fonder med låga kostnader skall vara med i utbudet hos de ”oberoende” fondtorgen för tjänstepensioner. En anledning till detta uppvaknande är en uppmärksammad artikelserie i Svenska Dagbladet som tar upp de höga avgifterna som minskar de anställdas tjänstepensioner. I ett exempel blir den totala avgiften för en 31-årig tjänsteman, som får en tjänstepensionsavsättning på 1 500 kronor i månaden fram till pensionen vid 65 års ålder, totalt inbetalt 488 000 kronor. Tjänstepensionskapitalet med 4 % i årlig avkastning med försäkringsförmedlares fond-i fondpaket blir då 1 032 000 kronor.
Men om man verkligen räknar på ett konkret alternativ, som till exempel Spiltan Aktiefond Investmentbolag med en kostnad på 0,2 % via en internetmäklares tjänstepensionsalternativ, utan någon kapitalavgift, kan skillnaden i årliga kostnader faktiskt bli ännu större:
| Försäkringsförmedlare | Spiltan | |
| Fondavgift | 1,6 | 0,2 |
| Fond-i-fondavgift | 1,0 | – |
| Kapitalavgift | 0,5 | – |
| Avkastningsskatt | 0,5 | 0,5 |
| Totalt | 3,6 | 0,7 |
Med en tjänstepensionsavsättning på 1 500 kronor i månaden under 34 år får man ett tjänstepensionskapital på 1 284 000 kronor med en avkastning på 4 % (=7,6 % före alla avgifter). Om man sänker sina kostnader med 2,9 % och i stället får en avkastning på 6,9 % under samma tidsperiod, blir slutresultatet ca 2 300 000 kronor = 79 % mer i tjänstepensionskapital.
Varför väljer då så många arbetsgivare ett dyrare alternativ för sina anställda? En anledning är gamla upparbetade relationer. SvD citerar en pensionsrådgivare: ”Jag bjöd kunderna på golfrundor och toast. Det är klart att de var nöjda när de inte visste att det egentligen var de själva som betalade”. Försäkringsmäklarna hävdar också att det blir så mycket mer i administration om man skulle välja en internetmäklare. Flera av Spiltan Invests portföljbolag har under 2011 bytt till internetmäklare för förvaltning av tjänstepensionerna och den administrativa bördan för personalavdelningarna på dessa företag har inte ökat i någon större omfattning. Dessutom kan alla anställda gå in på sina tjänstepensionskonton och själva välja vilka fonder eller aktier de vill ha i sina tjänstepensioner. De slipper också träffa ”rådgivare” som egentligen är säljare av dyra fond-i-fondlösningar. Om de anställda vill ha prognoser på sina framtida pensioner kan de själva gå in på minpension.se.
En annan fråga är givetvis också om de dyrare lösningarna skapar högre avkastning? Att förutse framtiden och hoppa mellan olika fonder är i praktiken omöjligt. Hur många var det som för ett år sedan varnade för nya, heta Afrikafonder för att det skulle bli en arabisk vår eller för Japanfonder för det skulle bli en jordbävning med en efterföljande kärnkraftsolycka? Nej, det bästa är att välja fonder med låga kostnader (det enda vi vet om framtiden), den riskprofil man vill ha (fördelningen mellan aktier och obligationer) och vilka länder man vill vara exponerad emot på lång sikt (kanske då bäst att satsa på Sverige med låga kostnader och mindre risker).
Det kan de anställda göra själva utan hjälp av ”rådgivare” som egentligen är säljare. Med den ökade uppmärksamheten runt avgifternas betydelse borde alla arbetsgivare ge denna möjlighet till sina anställda i stället för att välja dyra traditionella tjänstepensionsalternativ.
Den nya insikten ger i stället: Anställda väljer. Arbetsgivaren ger möjlighet till höga avkastningar på de tjänstepensionsavsättningar de betalar för de anställda.
Per H Börjesson, VD, Investment AB Spiltan
Författare till boken: ”Så här får du ett rikt liv som pensionär – sluta pensionsspara”.
30 jan, 2012
PS 1: Notera att det faktiskt alltid är arbetsgivaren som betalar för tjänstepensionerna som en del av det löneutrymme som finns. De administrativa kostnaderna för tjänstepensioner som gör att man väljer de dyra lösningarna är en mycket liten del av de totala kostnaderna för tjänstepensioner.
PS 2: Ännu mer förvånande är att de fackliga organisationerna inte är mer aktiva för att få till stånd billigare lösningar för alla tjänstepensioner som inte är uppbundna av kollektivavtal. Det är ju deras medlemmars kapital som minskar med de höga kostnaderna.
Lämna en kommentar