Per H Börjesson
VD, Spiltan Invest
ph@sparklubben.se


Sluta pensionsspara!


Per H Börjesson
VD, Spiltan Invest
ph@sparklubben.se

En kortfattad sammanfattning av boken ”Så här får du ett rikt liv som pensionär – Sluta pensionsspara.” av Per Håkan Börjesson. Tidigare publicerad i Nyhetsbrevet Pensioner & Förmåner Nr 1, 25 januari 2012.


De flesta svenskar kommer att ha ett pensionskapital på minst 2 miljoner.


Nio av tio människor på vår jord har ingen pension alls. Av dem som har ett pensionssystem har Sverige ett av världens bästa. Sedan tio år tillbaka har vi ett nytt pensionssystem som faktiskt innebär att de flesta svenskar kommer att ha ett pensionskapital på minst 2 miljoner kronor när de fyller 65 år plus möjligheten att under hela yrkeslivet placera kanske 7 % av lönen via PPM och tjänstepension. Men pensionsbranschens budskap i debattinlägg, annonser och personlig rådgivning är att pensionen inte kommer att räcka till det liv du vill ha som pensionär. Branschen har också med konstiga förkortningar, facktermer och obegripliga årsbesked lyckats skapa ett totalt kaos i pensionsfrågorna. För gemene man är pensioner därför förknippat med dåligt samvete och ångest.
 
Ofta visar information om pension en pyramid uppdelad i pensionens olika delar med en liten, liten pyramid på toppen för eget pensionssparande. Ångestpyramiden. Budskapet är klart. Pensionsspara mera så slipper du ångesten för din pension. Detta har gjort att svenskarna hör till dem som pensionssparar mest i världen. Det innebär emellertid att man får höga kostnader för sitt sparande och att kapitalet är inlåst tills man är 55 år. Dessutom säljs det avdragsgilla pensionssparandet till många låginkomsttagare som kanske kommer att ha högre marginalskatt när de går i pension.
 
Det finns lika många olika behov av pensionskapital som det finns individer så varje person måste själv göra en bedömning av det optimala pensionskapitalet. Jag tycker att man i stället skall byta ut pensionspyramiden mot tre sparbössor.


Pensionssparbössan:
Alla svenskar är miljonärer tack vare att vi får en allmän pension av svenska staten. Via Premiepensionen (PPM) och tjänstepensioner har vi också möjlighet att välja sparalternativ för en stor del av pensionskapitalet. Däremot skall man försöka undvika ett eget privat pensionssparande i pensionsförsäkringar då allt pensionssparande har höga kostnader.
 
Miljonärssparbössan:
Spara hela livet genom att spara till exempel 10 % av din lön när du får den utbetald. Det är också en bra idé att kombinera sparande med att investera i en egen bostad vilket kommer att bli en viktig del av ditt pensionskapital.
 
65+ Sparbössan:
Det finns också möjligheter att få intäkter även efter det att du fyller 65 år genom arbete eller hobbys. Alla kommer vi att ha olika önskemål om hur vi vill använda våra pensionärsår.


Varje individ kommer att ha olika storlek på sina tre sparbössor och också olika mål gör hur man vill leva sina liv. Det är därför svårt att ge generella råd men om vi fokuserar på dem som är mellan 25-50 år och pensionssparbössan kan man konstatera att den största delen av pensionen kommer från inkomstpensionen som egentligen kan sägas vara en räntefordran på svenska staten. Då kan man hävda att i PPM och tjänstepensionen kan man ta en högre risk och ha en mycket hög aktieandel. Det är ju precis så vår nuvarande finansmarknadsminister Norman resonerat när han som chef för 7:e AP-fonden, icke-vals-alternativet i PPM, till och med har ökat aktieandelen genom en hävstång för yngre människor.


När enskilda anställda skall välja tjänstepensioner får de ofta frågan om de skall ha hög, medel eller låg risk. De flesta väljer då medelrisk som kanske ger en aktieandel på 50-70 %. Med sparhorisonter på 30-40 år kan man hävda att då missar man en stor del av de möjligheter som en långsiktig exponering mot aktiemarknaden ger. Det gamla sambandet att aktier slår obligationer på lång sikt stämmer säkert även i framtiden. Dessutom är det med dagens låga ränteläge dyrt att vara pessimist och satsa på obligationer som bara kanske ger 2 % i årlig avkastning när många aktiebolag med stabila kassaflöden ger 3-5 % i direktavkastning plus en potential till värdeökning.
 



För de anställda som inte är fackligt anslutna och får träffa en ”oberoende” rådgivare när de skall välja fonder kan nästa fråga bli om de vill vara aktiva eller passiva. De flesta svarar då att de vill vara aktiva. Det innebär att de får en fond-i-fond-lösning från rådgivarens arbetsgivare som ger ytterligare en avgift till alla andra i tjänstepensionsvalet. Med fondavgifter, fond-i-fond-avgifter, transaktionskostnader inne i fonden, kapitalavgifter och avkastningsskatt kan det innebära att de totala kostnaderna varje år blir 4-5 %. Då alla dessa byten inte skapar någon överavkastning innebär det att de flesta som har denna typ av lösningar i dag har mindre i pensionskapital än de betalat in i pensionsinbetalningarna. Om man i stället väljer en pensionslösning från en internetmäklare med lågkostnadsfonder och låga transaktionskostnader kan den totala kostnaden inklusive avkastningsskatt blir under 0,7 % om året. Detta kan innebära att man för tjänstepensionsdelen tack vare ränta-på-ränta effekten kan ha tre gånger så mycket i pensionskapital efter ett 40-årigt yrkesliv.
 



I Sverige behöver vi verkligen öka det ekonomiska självförtroendet och tilliten till den egna förmågan att göra placeringar. Det stora flertalet av alla svenskars enda kontakt med finansbranschen är ju den lokala bank- eller ”pensionsrådgivaren” som egentligen är en säljare av arbetsgivarens egna produkter. Om man då börjar pensionsspara med 300 kronor i månaden i 40 år, i en traditionell pensionsförsäkring och får en avkastning på 5 % om året har man 447 000 kronor som kanske ger en extra pension på 1900 kronor i månaden under 20 pensionsår. Om samma person i stället får rådet att privat spara i en lågkostnadsfond med aktier kanske avkastningen blir 10 % om året. Då blir slutresultatet 1 678 000 kronor eller nästan 7000 kronor mer i månaden i extra intäkt under pensionsåren. Ett beslut vid ett tillfälle kan få en avgörande betydelse för hur pensionsåren blir ekonomiskt. Svenska folket har verkligen behov av ärlig rådgivning och nya sätt att spara till sin pension.
 
Per H Börjesson
VD, Investment AB Spiltan

6 feb, 2012