Helena Svensson
Skribent
helena@sparklubben.se

Helena Svensson
Skribent
helena@sparklubben.se


Ekonomijournalistens bästa tips för privatekonomin


Joel Dahlberg är ekonomijournalist på SvD Näringsliv och alltid på småspararnas sida.
I denna artikel går vi igenom allt från transaktionskonton till bolån och du får tips på hur du kan förbättra din ekonomi och ditt sparande – samt undvika att bli lurad.

Vi är många som försöker spara pengar och få dem att växa, så gott vi kan. Och vi har alla fått höra otaliga spartips genom åren, allt från matlådor till att flytta till mindre boende. Men har du tänkt på att det även är viktigt hur du hanterar den grundläggande ekonomin, inklusive ditt bankupplägg?

Joel Dahlberg, ekonomijournalist på SvD Näringsliv, skrev för ett antal år sedan boken ”Bankbluffen – Så blir du blåst på dina pengar”. Även om vissa saker förändrats sedan dess ger boken en intressant inblick i hur bankerna kan tjäna stora pengar – på din brist på kunskap.

I boken kallar Joel Dahlberg transaktionskontot för en bankdirektörs dröm. Dels är transaktionskontot ett viktigt sätt att knyta kunden till banken, det är en central del av vår vardagsekonomi. Dessutom har svenskar många miljarder på dessa konton, ofta helt utan ränta, medan banken kan få ränta genom att sätta in pengarna på Riksbanken över natten.

– Om de betalar dig 0 procent för ditt transaktionskonto och sätter in pengarna på Riksbanken och får 2,75 procent, då tjänar de pengar.

Bolån är ett särskilt intressant ämne, tycker Joel Dahlberg. Mellan våren 2022 och våren 2023 steg räntenettot för vissa svenska banker med upp mot 80 – 90 procent, samtidigt som bankerna hävdade att räntemarginalerna på bolån hade sjunkit. 

– Vi hade alltså en situation där de redovisade bolånemarginalerna sjönk hos bolånetunga banker som Swedbank och Handelsbanken – samtidigt som deras räntenetto stack iväg. Den ekvationen går ju inte riktigt ihop.  


Vi behöver bli duktigare på att göra aktiva val

– Joel Dahlberg

Joel Dahlbergs bok ”Bankbluffen”

Förklaringen ligger i det som bankerna kallar inlåningsmarginaler. Bankerna har haft billig inlåning på sparkonton som används för att internfinansiera bolån. 

– Banker som har stor inlåning, alltså exempelvis massor av pengar på kundernas sparkonton, tjänade väldigt mycket pengar när räntorna steg. Nischaktörerna
inom bolån fick däremot lönsamhetsproblem. För de skulle ju finansiera sina bolån genom att låna upp till faktisk marknadsränta. De hade ingen billig inlåning i form av sparkonton konton med lägre ränta, säger Joel Dahlberg.


Joel menar att vi inte ska ha en massa pengar på transaktionskonton med nollränta. Och att vi behöver bli duktigare på att göra aktiva val.

– Men självklart borde bankerna också konkurrera mer sinsemellan – det är uppenbart att det finns marginaler att ta av.

Något som blev högaktuellt under inflations- och räntetopparna vi nyligen upplevt, är just bolånen. Sällan har väl tidningarna skrivit mer om ränteläget än när det högbelånade svenska folket började känna av kostnaderna för sina bolån. Faktum är att vi svenskar är det tredje mest belånade folket inom EU. Endast Luxemburg och Danmark har invånare med högre genomsnittliga skulder.


Men varför kör så många bolåneaktörer fortfarande med listpriser, när det är försvinnande få som faktiskt betalar listpriset?

– Den är ett prisstrategiskt instrument. Men skillnaden mellan snitträntan och listräntan har ökat. Det gör att en viss ränterabatt devalveras över tid. Många känner sig nöjda med sin bolåneförhandling om de får behålla sin ränterabatt. Men för att behålla samma konkurrenskraftiga ränta behöver du hela tiden ligga på banken och snarare försöka öka din rabatt.

Joel Dahlberg anser att listpriset är ett sätt att göra det svårare för kunderna att förstå om man har en konkurrenskraftig ränta eller inte.

– Listräntan följer marknadsräntan, men inte slaviskt. Som kund ska du förhålla dig till genomsnittsräntan. Du måste vara på och hålla koll – men bankerna redovisar sina snitträntor varje månad. Var också medveten om att din rabatt kan devalveras. Just nu rör sig räntorna väldigt mycket och det gäller att hålla löpande koll. Våga också prata med folk i sin omgivning om vad de faktiskt betalar för boränta.


Tidigare kunde ränterabatter ”gå ut” och kunden fick plötsligt betala listpriset. Detta sker sällan numera och Joel Dahlberg misstänker att det handlar om att skillnaden mellan snittränta och listränta nu är så stor att folk skulle reagera för kraftigt.

Här på Sparklubben uppmuntrar vi ju till sparande i aktier och fonder. Men självklart vill man som fondsparare lägga sina pengar i väl förvaltade fonder med konkurrenskraftiga avgifter. I boken ”Bankbluffen” går Joel Dahlberg igenom ett antal fonder som i praktiken följde index – men som tog betalt för aktiv förvaltning. Fenomenet Per H Börjesson brukar kalla dolda indexfonder.

I boken förklarar Joel Dahlberg att en fond som tar en aktiv risk under 2,5 % har mycket svårt att slå index.

– I dag ser det bättre ut. Kunderna har blivit mer medvetna och vi ser något fler fonder som slår index. Men i de allra största fonderna blir det svårt att slå index, eftersom summorna är så stora och de måste ta enorma ”bets” för att kunna slå index.

Joel Dahlberg är positivt inställd till indexfonder och tar kritiken om att de skulle vara systemfarliga för aktiemarknaden med ro.

– Kritiken är ju att om alla placerare skulle ägna sig endast åt indexsparande så finns det ingen som prissätter rätt. Men jag tror inte det, eftersom den typen av skevhet alltid skulle utnyttjas av aktiva placerare. Jag tror därför inte att en sådan skevhet skulle bli permanent.


Kreditkort. Det vet vi nog alla kan bli en dyr historia, om man inte betalar räkningen i tid. Du hamnar då lätt med räntesatser på runt trettio procent. Inte billigt.

– I dag upplever jag dock inte att kreditkort pushas lika hårt som det gjorde förut, säger Joel Dahlberg.

Han spekulerar i om det kan ha att göra med att många företag nu tar emot betalningar via Swish och därmed rundar kortföretagen. Eller om det är så att de inte längre tjänar lika mycket på just kreditkorten? Att en större del av kakan i stället tillfaller kortföretagen?

Oavsett finns det naturligtvis mycket att tjäna på att faktiskt betala dina köp kontant, eller med ett debitkort. I boken skriver Joel Dahlberg att en semesterresa för 19 000 kr ger banken 68 öre i vinst om du betalar med ett vanligt debitkort. Samma resa med kreditkort gav – åtminstone då – 228,68 kr till banken. En milsvid skillnad. Dessutom vet man att kortkunder – och särskilt kreditkortskunder – handlar mer. En studie av MIT såg att kreditkortsanvändning gör att man spenderar mer, genom att trigga belöningssystem i hjärnan. Kreditkortsanvändare köper mer, betalar högre priser och gör dessutom fler impulsköp.

Har du själv någon gång aktivt använt kreditkort har du kanske också märkt att det är väldigt trevligt att börja – du kan plötsligt disponera både denna månads lön – samt handla på kredit för nästa! Men när du försöker sluta med kreditkort krävs det att du klarar av att betala både föregående månads kreditkortsräkning samt de faktiska kostnaderna för innevarande månad. Eller att du betalar av kreditkortsskulden över tid – med saftig ränta …