Nik sätter mental timlön på sin tid
I dag är Nik 26 år gammal och börsmiljonär. Dessutom gjordes nästan allt investerande under studenttiden. En student som blev miljonär – hur gick det till?
Nik Johansson har alltid varit sparsam och bra på att lägga undan pengar. Men steget in på aktiemarknaden var inte självklart.
– Jag trodde att aktiemarknaden var ett nollsummespel och att om jag tjänar pengar måste någon annan förlora. Och jag var rädd för att vara sämre än andra och att de skulle tjäna pengar på mig.
Jag trodde att om jag skulle tjäna pengar på börsen måste någon annan förlora – men aktiemarknaden är inget nollsummespel
– Nik Johansson
”Börsen är som gambling för rika personer”, sade Nik en dag till några studentvänner. De kontrar med att börsen snarare är ”som gambling för smarta personer”.
– De förklarade för mig att alla kan tjäna pengar på börsen, det handlar inte alls om att man måste vara bättre än snittet.
Nik blev intresserad och gick en utbildningsserie hos Unga Aktiesparare, som hade en god närvaro på universitetet. Från det att han gjorde sin första investering tills att han blev börsmiljonär tog det sex och ett halvt år. Nästan fem och ett halvt år av den tiden var han student.
Visst jobbade han extra, men inte särskilt mycket. Runt fyra timmars extrajobb i veckan, samt sommarjobbande. Lönen från sommarjobbet gick nästan rakt in på börsen, i övrigt var det ett par tusenlappar från CSN och lite från deltidsjobbet. Det sista året innan miljonen började han jobba heltid och kunde lägga in större summor varje månad.
– Jag är inte superbra på att investera, jag presterar ungefär som index. Men jag är riktigt bra på ATT spara, säger Nik.
Nik tänkte igenom vad som faktiskt gav värde i hans liv – de bitarna ville han prioritera. De delar som inte gav värde ville han i stället spara in på.
– Att umgås, relationer, upplevelser – eller saker jag lägger mycket tid på, det är värdefullt för mig. Alltså tackar jag gärna ja till att gå ut och äta med vänner, eller lägger pengar på en bra dator som jag kommer att använda under många timmar. Jag tänker på pris per användning.
Vi ställs ofta inför två val, säger Nik. Ett är dyrare men bekvämt. Det andra valet tar längre tid eller är obekvämt i någon form, men billigare. Nik satte därför en mental timlön på sin tid. Vad för timlön kunde han acceptera? Om det obekväma valet skulle ta 30 minuter och spara 200 kr ger det en timlön på 400 kr, dessutom skattefritt.
– Detta sätt att tänka gör att beslut som vid första anblick känns irrationella, blir rationella och logiska. Och jag är ju matematiker, så … skrattar Nik.
Nik menar att det ofta handlar om att bryta vanor. Att ta med tygkasse till affären, eller kaffe i en termos i stället för att köpa på stan.
– Just kaffetermos var en av mina första bryta vanor-sparprojekt. Termosen kostade 80 kr och sparade mig 10 kronor per dag. Jag började helt enkelt att göra två koppar kaffe hemma varje morgon och slapp då komplettera med en andra kopp på universitetet.
Nik cyklar mycket och sparar in tusentals kronor per år. Cykeln köpte han begagnad – för 500 kr.
– Jag köper aldrig take away på grund av att jag är lat. Jag går gärna ut och äter med vänner, för det ger mig värde, men jag köper inte hämtpizza bara för att jag inte orkar laga mat. Att äta hämtmat gör mig inte lyckligare än att äta mat jag lagat själv. Därför är det inte värt prisdifferensen.
Människor får dopaminkickar av olika saker. Nik får dem av att lyckas spara mycket. När Nik sparade som mest levde han på halva existensminimum, alltså runt 2 500-3 000 kr per månad, förutom bostaden.
I början handlade målet mycket om att bygga upp en kontantinsats till ett eget boende. Nu handlar det mer om att kunna leva det liv han vill, att inte vara tvungen att vara kvar på ett jobb han inte trivs på. Han vill också ha möjligheten att kunna starta eget företag. Investerandet har också gått i olika faser.
– År 2020 slutade jag på 35 % över index och kände att jag var världens bästa investerare. Då började jag ta lite mer risk och efter 2021 har jag fått sämre avkastning än tidigare. På det stora hela har portföljen gått ungefär som index.
Nik har läst teknisk matematik och är civilingenjör. Han säger att finans egentligen är tillämpad matematik. Han tror att hans bakgrund inom matematik har hjälpt honom att kunna sitta lugnt på händerna när det stormat.
– Som matematiker förstår man att saker och ting tenderar att följa en normalfördelningskurva. Om den underliggande trenden över tid är sju procent per år förstår man att en nedgång på tjugo procent faktiskt ryms inom den ramen.
Han säger också att det folk benämner som risk egentligen är kortsiktig volatilitet.
– Om man inte bryr sig om svängningar på kort sikt kan man ta högre risk, så länge man tar smart risk. Jag investerar till exempel mycket inom tech och gaming, vilket kan innebära högre volatilitet eller risk. Men det är den sektor jag kan och det ligger nära mig, så för mig är det smart risk. När man går in på områden där man inte har tillräcklig kunskap är det lättare att bli bränd, avslutar Nik Johansson.