Uppgångar, krascher och stämningshot – Jonas har varit med om allt
Jonas Bernholm har varit en framstående musikproducent och grundade skivbolaget Route 66. Han har också gjort en spännande resa på börsen. Han har varit med om att 800 kr blivit 2 miljoner – men också om att miljoner i princip gått upp i rök. Läs hans fascinerande historia!
Under den militära mönstringen upptäcktes att Jonas Bernholm hade lätt att hantera stora siffermängder.
– Jag kan sitta en hel dag och läsa börstabeller med låga p/e-värden och lågt värderat eget kapital – utan att bli trött eller uttråkad. Jag screenar på lågt värderat eget kapital (mindre än 100 %) för ett lönsamt bolag (där p/e är lågt och positivt – helst kring 10). Benjamin Graham, Warren Buffetts mentor, brukade göra det.
I sitt testamente skrev min morfar ”sälj aldrig aktierna”
– Jonas Bernholm
I familjen fanns en tradition av aktieägande. Jonas Bernholms morfar var divisionschef hos Stora Kopparberg och hade byggt upp en aktieportfölj. Han dog i slutet på 50-talet och överlevdes i cirka 20 år av sin fru. Aktierna fördes över enligt dåvarande regler om arv- och gåvoskatt till Jonas mamma och hennes två bröder. Först på 90-talet hade hela arvet fördelats. I testamentet skrev morfadern ”sälj aldrig aktierna”.
– Det var ett mycket klokt råd och innebar att min mor behöll aktierna under 80-talet när aktieindex i början steg med raketfart.
När Jonas fyllde 12 år fick han en liten aktiepost, som hade kostat 800 kr, av sin far. Bolaget hette Apotekarnas Droghandel och döptes senare om till Fortia. Efter 24 års innehav toppade aktieposten i Fortia på 2 miljoner kronor.
– Den dagen låg jag kvar i sängen. Denna plötsliga rikedom drabbade mig med svindel. Vid 12 års ålder fick jag Fortia-aktierna och 2 x 12 år senare, vid 36 års ålder, var jag dubbel-miljonär – utan att ha behövt lyfta ett finger.
Jonas var musikintresserad och köpte många skivor. Han började sedan sälja dem till kamrater, tryckte upp försäljningslistor och hade snart 1500 betalande kunder runt om i världen.
– Jag och två kamrater startade ett skivbolag som gav ut äldre inspelningar (från 40- och 50-talet). De artister som fortfarande var i livet engagerades till turnéer i Skandinavien.
Jonas område är afroamerikansk populärmusik (rhythm & blues) från åren 1945-1957. Under åren han höll på med sin musikverksamhet blev han kontaktad av många av de största artisterna från denna epok.
– De hade haft många 10-i-topp-succéer på listorna och turnerat i hela USA. Nu ville de att jag skulle ge ut skivor med deras äldre inspelningar och ordna turnéer i Skandinavien.
Men i början av 90-talet tröttnade folk på LP-skivor och CD:n tog över. Jonas, som hade sålt 40 000 LP-skivor om året, sålde plötsligt bara 400.
– Jag behövde göra något nytt. Jag skrev högskoleprovet, fick 2,0 och kom in på Handelshögskolan. Jag ville utveckla mina ekonomiska anlag men utbildningen handlade mest om nätverkande och förberedelser inför ett liv som chef och vd.
Till slut satt Jonas Bernholm mest på skolans bibliotek och läste alla klassiker om aktieinvesterande. Han läste Benjamin Grahams ”bibel” och bekantade sig med hans elever Warren Buffett och Peter Lynch.
– Mina erfarenheter från aktiemarknaden var att småbolag hade enorma möjligheter till förmögenhetsväxande. Jag köpte aktier i dataföretaget Enea. Aktien gick som en raket i slutet av 90-talet och min blygsamma investering på 25 000 kr toppade på en miljon. Jag sålde en tillräckligt stor del på toppen för att inte senare känna mig besviken när aktien störtdök. Detta är kapitalismens goda sida. Det finns alltid möjligheter att tjäna pengar. Det viktiga är att man vet vad man skall göra med rikedomen. Planlös konsumtion och lyxliv skapar varken lycka eller välstånd, säger Jonas Bernholm.
Jonas blev även charmad av Mediteam vid ett möte på Matteus Fondkommission där ledning och styrelse var rödflammiga i ansiktet av upphetsning. Jonas satsade runt 100 000 kr och aktierna toppade på 999 000 kr.
– Men jag hade tyvärr bestämt mig för att jag ville ha minst 1 miljon för min post. Det visade sig dock att 999 000 kr var toppen och de närmaste åren sjönk aktien som en sten – till närmare 0 kronor. Aktien blev värdelös. Och jag lärde mig att inte lyssna på aktierådgivare.
Jonas undvek Icon Medialab och Framtidsfabriken.
– De var lika geniförklarade som Spotify, Klarna och Tesla är i dag. Men efter datakraschen i februari år 2000 hade aktierna fallit som stenar. Men jag tänkte att ”de kan väl inte falla mer”, så jag gick in i bolagen. Och nu lärde jag mig att det enda stödet för en aktie är 0 kr. Tack och lov hade jag inte belånat portföljen. Då hade jag blivit ruinerad.
Jonas hade ändå fått smak för små nystartade bolag. Affärstidningar berättade att Sverige stod inför en ny industrialiseringsvåg liknande perioden när de numera trötta hjältarna Asea, Atlas Copco, Electrolux, Volvo med flera hade lanserats. Många aktiegurus citerades och konstaterade att de bara köpte bolag som var verksamma inom det nya datoriserande samhället.
– Andra, som den kloke Fredrik Lundberg, berättade senare att han inte förstått vad dessa kursraketer sysslade med. Personer som Lundberg blev också rikligt belönade när deras bolag visade sig vara trygga hamnar i stormen.
Foto: Josefine Laul
Jonas berättar att han 2001-2002 blivit sittande med massor av värdelösa aktier.
– Min strategi var att köpa aktier i alla bolag i den nya ekonomin. Om man köper aktier i alla nya småbolag borde man i alla fall hitta alla framtida raketer, trodde jag. Uppåt finns det ju inget tak och man kan bara förlora satsade pengar när en aktie når botten. Men det var också fel tänkt och 2001 var jag nästan ruinerad. Jag hade sparat alla bolagsprospekt och all korrespondens med förvaltarna. Jag gick systematiskt igenom allt och började skriva artiklar.
Det tog tre år att gå igenom allt material. Jonas skickade artiklarna till Aktiespararen. Den dåvarande chefredaktören Gunnar Johansson konstaterade ”Det är för bra för att vara sant!”
– År 2005 publicerades den första artikeln och sen fortsatte det i nästan tio år. Samtidigt gick jag på alla aktierelaterade möten. Jag tog min roll som undersökande journalist på alltför stort allvar, men fick också erfarenheter av att träffa människor som helt saknade empati med småspararna och deras sparpengar. Ibland blev jag mobbad. Aktiespridnings-vd:n pekade ut mig i publiken och berättade för deltagarna att det var mitt fel att aktiekursen hade havererat.
Det hände också att bolagsadvokater ringde och försökte hota tidningen Aktiespararen med stämningar.
– Jag kommer ihåg när en oduglig vd ringde upp och skrek att jag gett honom yrkesförbud. Han hade varit vd för ett noterat bolag på en av de mindre listorna. Nu skötte han bokföringen för ett litet bolag i Skarpnäck. Det var mitt fel! En annan hade två-tre misslyckade bolag på sin meritlista. Vi aktieägare hade förlorat allt medan han visade upp sin flotta av veteranbilar för lokalpressen i Skåne.
Jonas berättar att en annan direktör hotade chefredaktören med självmord. Han hade avbrutit en doktorsavhandling och satsat på eget företagande.
– För att lugna den hysteriske direktören intervjuade jag honom och skrev en artikel i vilken jag berättade att han hade kunnat bli vd på Investor. Kanske en överdrift men det lugnade ner honom.
Jonas skrev också om bolaget Aktiespridning I Sverige (AIS).
– De sjösatte skräpbolag och hjälpte till med kapitalanskaffning för icke flygfärdiga bolag. Tidningen Aktiespararnas redaktionschef Bosse Steiner skrev rubriken ”Sprider mest dynga”. Det retade de två delägarna till ursinne. Jag blev utpekad, utskälld och svartmålad på nästa bolagsstämma hos Aktiespridning. Jag hade orsakat bolaget stor skada.
AIS sålde sen bolaget till en annan småbolags-spelare.
– Denne berättade att före överlämnandet hade den ene aktiespridaren sålt ut en del av aktieportföljen som skulle följt med vid avyttrandet. Köparen kände sig grundlurad men visste att det inte fanns några pengar kvar att hämta.
I sin portfölj låg Jonas på plus igen kring 2006.
– Jag ändrade min strategi och satsade på bolag med undervärderade tillgångar. Bolag där man kunde köpa 1 krona i tillgångar för 50 öre. Alltså den Benjamin Graham-strategi jag hade när jag började köpa aktier i mitten av 90-talet. Innan finanskrisen runt 2008 började jag åter köpa bolag med lågt värderat eget kapital och tog upp det igen under Covid-krisen.
Jonas hade slutat att imponeras av aktiekurser som stiger mot himlen.
– I verkligheten är detta väldigt sällsynt. Jag hade inte heller förmågan att plocka russinen ur kakan. Hittade jag tio köpvärda bolag vid en screening så blev jag ibland tillfrågad vilket bolag som var mest köpvärt. Jag hade nästan alltid fel. I dag lägger jag in köporder på skambudsnivå på alla tio aktierna.
Vid screening utgår Jonas från kurs genom eget kapital (även kallat price/book value) och p/e och avkastning på eget kapital (ROE: Return on Equity). Det är ett plus om bolaget ger utdelning och om aktien handlas till årslägsta kurs.
– Det är också viktigt att bolagets kontanta medel (cash) inte är för litet i förhållande till skulderna (debt). Den brukar vara 1 (cash) till 10 (debt) i fungerande bolag men kontantandelen borde vara större än så.
Jonas litar inte längre på prognoser.
– De återkommande börskrascherna är ett tillfälle för mera kunniga aktiespekulanter att lägga beslag på aktier från oförsiktiga och överbelånade. Det är själva livsluften för kapitalismen. Glupskt giriga spekulanter straffas för att de trott att det går att tjäna snabba pengar genom att köpa aktier på kredit på toppen av en börsbubbla. De mer erfarna lever på detta. Värdet på aktierna faller och räcker inte längre som pant för lån.
I ett sånt läge kommer aktieförvaltaren att sälja, utan att ta någon hänsyn.
– Aktiedepån avlövas och kvar blir bara svårsålda surdegar. Jag har ett par kamrater som råkat ut för detta. De blev förvånade. Hur hade deras aktieförvaltare plötsligt blivit så elak? De var ju tidigare så snälla och ringde upp och tipsade om köpvärda aktier. Här visar kapitalismen sitt rätta ansikte. Man är sig själv närmast. Aktieförvaltare och rådgivare är en gravt överbetald grupp.
Jonas anser att det bästa man kan göra är att köpa aktier på nyckeltalen och under en period när aktieindex ligger på en låg nivå – alltså i kristider.
– Om man låter bli lån kan man bara förlora satsade pengar medan uppsidan ibland är nästan oändligt stor. Jag hävdar att när man köper med rabatt – (framför allt via nyckeltalet kurs genom eget kapital) och när bolaget är lönsamt med positivt p/e så är fallhöjden låg. Generellt är det fler aktier som stigit med det dubbla eller mer än det är aktier som förlorat hela värdet.
Jonas tips:
HUR MAN BLIR MILJONÄR?
Det enklaste, och troligen säkraste, sättet är om ens föräldrar köper aktier för 1000 kr vid födseln. Gärna i ett investmentbolag med flera olika affärsområden. Exemplet bygger på en genomsnittlig årsavkastning på 10 %, vilket innebär att värdet fördubblas vart 7:e år:
År 0: 1000 kr
År 7: 2000 kr
År 14: 4000 kr
År 21: 8000 kr
År 28: 16000 kr
År 35: 32000 kr
År 42: 64000 kr
År 49: 128000 kr
År 56: 256000 kr
År 63: 512000 kr
År 70: 1.024.000
När man fyller 70 år är man miljonär. Enklare kan det inte bli.
Jag tror nog mer på Börjessons inriktning om månadssparande, gärna med bottenplatta att starta från. Att vänta i 70 år tills man är miljonär, då får man vänta länge på det roliga i livet.
Vänligen
Otto