Vi blir alla rikare och mer jämlika av att involvera fler i ägande
Ekonomi är inte ett nollsummespel. De rika behöver inte bli fattigare för att de fattigare ska få det bättre. Sedan 1890 har genomsnittssvensken blivit 30 gånger rikare i reala termer. Och sedan andra världskriget är ökningen tiofaldig. Mycket tack vare att vi numera har ett brett folkligt ägande av bostäder och pensionsfonder. Det visar Daniel Waldenströms forskning, som presenteras i ”Superrika och jämlika: Hur kapital och ägande lyfter alla”. Nu har Daniel Waldenström gjort en kort policysammanfattning: ”Så blev vi rika och jämlika” som du kan läsa gratis här på Sparklubben.se
Daniel Waldenström är professor i nationalekonomi och programchef vid Institutet för Näringslivsforskning. Han disputerade 2003 i nationalekonomi vid Handelshögskolan i Stockholm och 2009 i ekonomisk historia vid Lunds universitet. Han har forskat och undervisat vid University of California at Los Angeles, Handelshögskolan i Stockholm, Uppsala universitet och Paris School of Economics. Hans forskning handlar om ekonomisk ojämlikhet, skatter, finanspolitik och ekonomisk historia. Han har skrivit flera böcker, bland annat den kritikerrosade ”Superrika och jämlika: Hur kapital och ägande lyfter alla”. Nu har han skrivit en policysammanfattning av den boken, som du hittar gratis här.
En effektiv strategi för att minska ojämlikheten är att stödja förmögenhetsbildning för vanligt folk.
– Daniel Waldenström
Varför valde du att göra en sammanfattning av boken?
– Jag vet att många är nyfikna på frågor om ägande och ojämlikhet, men de kanske inte är beredda att läsa en tjock bok om i ämnet. Denna sammanfattning ger läsaren en snabb bild av huvudresultaten i min bok. För vissa kanske detta räcker, medan andra blir intresserade och väljer att läsa mera om de fakta och forskningsresultat som jag beskriver och diskuterar i min bok. Att nå ut med forskning och fakta kräver ibland nytänkande!
Vilken är den största missuppfattningen om de superrika – och hur de blivit superrika?
– Det finns en tendens att de framgångsrikaste företagsägarna enbart beskrivs utifrån storleken på deras privata förmögenhet. Då glömmer vi att det är positivt när våra företag och ägare lyckas i den tuffa konkurrensen, för dem själva och alla oss som köper deras produkter, får jobb, inkomster och skatteintäkter.
Många tror att förmögenhetsuppbyggande är ett nollsummespel. Att om ”de fattigare” ska få det bättre måste ”de rika” få det sämre. Varför är detta felaktigt?
– Vår historia visar tydligt på ekonomins positiva spiraler. Företag erbjuder produkter som ger kunderna ett mervärde, annars skulle de inte köpa dem. När vi får framgångsrika företag leder det till att löntagare får jobb och inkomster, och detta ger i sin tur skatteintäkter till stat och kommun. Inkomster och vinster kommer alltid före skatter. På så sätt lyfts alla av lönsamma företag, eftersom det ger utrymme för jobb, högre löner och omfördelning.
Bostadsägande och pensionssparande har varit väldigt viktiga för att öka förmögenheterna för de breda massorna. Borde detta uppmuntras ännu mer?
– Ett ägt boende har flera fördelar. Vi tar bättre hand om ägda bostäder än hyrda bostäder. Det ägda boendets värde växer därför över tid. Det ger oss också ökad möjlighet att flytta till jobb eftersom hyresmarknaden är reglerad och kötiderna för hyreskontrakt är ofta långa. Pensionssparande i fonder innebär att vi får del av aktiemarknadens långsiktiga värdeutveckling, till låg risk tack vare aktiefonder. Även för landet som helhet är pensionsfonder positiva. I en åldrande befolkning blir pensionsfonder också ett allt viktigare komplement till den vanliga inkomstpensionen.
Du skriver att samhällen kan bli rikare och mer jämlika genom att involvera fler människor i ägande. Att en effektiv strategi för att minska ojämlikheten är att stödja förmögenhetsbildning för vanligt folk.
Vad kan vi mer göra?
– Min bok lyfter fram behovet av att vanligt folk kan spara och investera. Det ger dem en egen buffert och möjlighet att få ett bättre liv. Historiskt sett har bostadsägande och pensionssparande i aktiefonder gett människor ett ägande som har varit gynnsamt. Även framöver kommer dessa sparformer att vara viktiga. Vi får dock inte glömma att en god utbildning och lönearbete är grunden för välståndet, så även på dessa punkter måste vi fortsätta att sträva efter en positiv samhällsutveckling.
Foto av Daniel Waldenström: Karl Gabor