Svenskarnas sparande har bytt fokus

Efter flera år av ekonomisk osäkerhet syns tecken på ett förändrat sparbeteende. Fler svenskar uppger att de sparar mer och allt fler väljer att öka sitt sparande i aktier och fonder snarare än på bankkonto. Samtidigt står buffertsparandet fortsatt starkt, visar SBAB:s undersökning Spartempen.

Två gånger om året genomför SBAB undersökningen Spartempen. Då tillfrågas ett representativt urval av svenskar om deras sparande. Sedan undersökningens start 2023 har svensk ekonomi – och därmed hushållens sparande – präglats av stor osäkerhet. Det har synts i svenskarnas sätt att spara.

Andelen som säger att de sparar mer nu än för sex månader sedan har ökat över tid, från 12 procent hösten 2023 till 17 procent nu. Man har också ändrat hur man sparar: 2023 uppgav 15 procent att de ökat sitt sparande på bankkonton och 8 procent att de ökat sitt sparande i aktier och fonder. Den här hösten är förhållandena de omvända. 19 procent har ökat sitt sparande i aktier och fonder medan 8 procent ökat sitt sparande på bankkonton.

– Under de senaste årens ekonomiska oro har många hushåll prioriterat att bygga upp sin buffert och ha pengarna lätt tillgängliga. Nu ser vi tecken på att fler känner sig tillräckligt trygga i sin ekonomi för att även kunna prioritera ett mer långsiktigt sparande. Det handlar inte nödvändigtvis om att man sparar mindre till bufferten, utan om att fler verkar ha utrymme att göra både och, säger Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB.

Det finns framför allt tre saker svenskarna sparar till: sin buffert för oförutsedda händelser, pensionen och resor och nöjen.

Diagram. Vad är syftet med ditt sparande?

Nu ser vi tecken på att fler känner sig tillräckligt trygga i sin ekonomi för att även kunna prioritera ett mer långsiktigt sparande.

Källa: SBAB.

Hur man prioriterar skiljer sig dock en del åt under livet.

Personer mellan 18 och 34 år är överrepresenterade bland dem som sparar till en ny bostad. Samtidigt buffertsparar de i mindre utsträckning än äldre åldersgrupper.

Bland personer i åldern 35 till 55 år är det vanligare att spara till buffert, pension samt barn och barnbarn än bland övriga åldersgrupper.

De som är mellan 56 och 79 år sparar också till buffert, pension, resor och nöjen, även om det sker i något mindre utsträckning än bland de något yngre. Däremot är det betydligt färre i denna åldersgrupp som sparar till en ny bostad eller ett fritidshus.

– Skillnaderna mellan åldersgrupperna är stora när det gäller vissa sparmål. Bostadssparande är framför allt en fråga för yngre, medan sparande till barn och barnbarn är vanligast bland personer mitt i livet. Däremot är bufferten viktig oavsett ålder, säger Linda Hasselvik.

Linda Hasselvik, privat- och boendeekonom på SBAB.

– Om våra första mätningar präglades av ett sparande för att hantera osäkerhet, tyder de senaste resultaten i högre grad på ett sparande för framtida mål. Det handlar inte om att tryggheten blivit mindre viktig, utan om att fler verkar ha möjlighet att lyfta blicken bortom nästa oväntade utgift.