Bygger plattform för att förenkla samarbeten mellan privat och ideell sektor
Att skänka pengar till välgörande ändamål och att vara generösa gör oss lyckligare.
– Det är ett fascinerande problem, inte sant? Hur man kan göra samarbeten mellan privat och ideell sektor ekonomiskt hållbara för att på ett robustare sätt möta de utmaningar vi står inför, säger Philip Börjesson, vd och medgrundare av Charity Funnel.
Visste du att osjälviska människor som skänker pengar till andra är lyckligare? En studie av Dunn, Aknin och Norton (2014) visar att när människor spenderar pengar på välgörenhet kan man se positiva effekter både i hjärnan och i kroppen. Man mår helt enkelt bra av att vara generös och hjälpa andra. Dessa positiva effekter kan ses i vuxna runt hela världen, men faktiskt även i småbarn.
I Sverige skänktes det totalt 22,4 miljarder 2023. Av dessa kommer majoriteten ifrån privatpersoner, 45 procent. Endast sju procent kommer från företag. Tittar man på den breda trenden ökar insamlade gåvor och bidrag till välgörenhet stadigt. Givandet har ökat med fem procent årligen, under de senaste tio åren.
Men att ge pengar till välgörenhet i dag är inte alltid en positiv upplevelse.
– Användarupplevelsen av att skänka pengar privat är långt ifrån optimal. Du donerar och sedan används din donation till att skuldbelägga dig, så att du ska skänka ännu mer. Det görs genom uppringningar, sms och fysisk post. I Storbritannien kallas de rekryterare som driver in pengar till välgörenhet på gatorna skämtsamt för ’Chuggers’, en förkortning för ”Charity Muggers”, berättar Philip Börjesson
Jag hade gladeligen skänkt till en organisation som tar 40 procent overhead men siktar på att växa minst 40 procent varje år
– Philip Börjesson
När Philip studerade på KTH gjorde han en bredare analys av välgörenhetsbranschen. Då föddes idén att bygga en tjänst för digitala donationer.
– Välgörenhetsorganisationerna är bakbundna när det gäller kostnader och besitter inte den tekniska kompetens som krävs för att integrera och skapa produkter i komplexa e-handelssystem, säger Philip.
Han är noga med att påpeka att välgörenhetsorganisationerna gör ett otroligt bra jobb.
– Man väljer bort en karriär inom privat sektor för att tjäna kanske hälften, eller ännu mindre, av det man skulle kunna ha tjänat. Allt för att göra skillnad och bidra, vilket är hedervärt.
Philips lösning för en smidigare donationsupplevelse blev att möjliggöra donationer i checkouten, alltså precis innan man betalar, inom e-handeln. Vissa e-handlare har byggt egna system, bland annat Apotea. Nu tar de emot över 25 miljoner kronor per år, med en snittdonation på under 10 kr. Philip ville dock underlätta för fler e-handlare att kunna ta emot donationer, utan att behöva bygga egna system för det. Han grundade Charity Funnel, en typ av betalväxel för donationer, tillsammans med en vän med lång erfarenhet som utvecklare och det var viktigt redan från början att hundra procent av donationerna alltid skulle gå till välgörenhet.
– Charity Funnel grundades utifrån en hypotes om att vi kan öka antalet donationer om vi gör det extremt enkelt att donera – med endast ett klick. Därför ville vi ge en möjlighet att donera i flöden där konsumenter redan handlar.
Plattformen kan ses som ett hjälpmedel för välgörenhetsorganisationerna och e-handlare att samarbeta tydligt och transparent.
– Det finns så mycket som måste vara glasklart när en e-handlare samarbetar med ideell sektor. Vad får kommuniceras? Vilken logotyp kopplad till välgörenhetsorganisationen får användas? Får man samarbeta med influencers eller i betalda annonser?
Charity Funnel kan se att donerande kunder är mer lojala och lönsamma. De har högre snittordervärde, högre kvarhållningsgrad och färre returer. Tack vare detta växer bolagets kundportfölj och i dag använder bland annat väsktillverkaren Sandqvist och mobiltelefonskalsbolaget Ideal of Sweden deras lösning. Dessa bolag låter sina kunder skänka en mindre summa till välgörande ändamål, i samband med köp. Hundra procent av donationerna går till välgörande ändamål. E-handeln betalar för tjänsten och får donationsdata att använda i exempelvis CSR-rapporter men även insikter om donerande kunder för att förbättra sin marknadsföring gentemot detta lönsamma segment. E-handlaren använder dessutom sin kundbas och målgrupp för att sprida välgörenhetsorganisationernas budskap och värderingar. Detta blir en win-win-win, menar Philip.
Vad skulle du vilja förändra med välgörenhet i dag?
– Två saker. Det första jag skulle vilja förändra är kopplat till tillit. Det råder mycket ”trust issues” när det gäller välgörenhet som många gånger är obefogade. Det är så mycket enklare att rättfärdiga för sig själv att donationer ”ändå inte gör något vettigt” och sedan i stället gå och köpa något skit man inte behöver. Det är klart att det sker en skandal här och var, men jämfört med exempelvis näringslivet är det sällsynt. Det är fascinerande med alla problem vi står inför samtidigt som jag får känslan av att många känner avsmak över folk som tjänar mycket pengar på att hjälpa andra människor. Tjänar du 50 miljoner på ett år genom att investera i vapenexport, oljeutvinning eller casinon anses du vara extremt framgångsrik men skulle någon tjänat 1 miljon för att arbeta med att bekämpa malaria i Afrika anses personen själv vara en parasit, säger Philip Börjesson.
Det andra Philip skulle vilja förändra är mätetalen vi utvärderar välgörenhetsorganisationer på.
– Då det inte finns bra verktyg för att enkelt jämföra välgörenhetsorganisationer stirrar vi oss blinda på ”overhead”. Det viktigaste mätetalet för ett framgångsrikt startup är å andra sidan skalbarhet. Om ett företag växer kraftigt kan man skapa större värde över tid. Att välgörenhetsorganisationer i princip endast mäts på ”andel av donationerna som går till overhead” gör att de aldrig riktigt kan ta någon typ av risk. Då kan inte heller innovation ske och över decennier har det gjort branschen reaktiv. Jag hade gladeligen skänkt till en välgörenhetsorganisation som tar 40 procent overhead men siktar på att växa minst 40 procent varje år, eftersom den positiva påverkan över tid har potential att vara mycket större än om jag hade skänkt till en stor och klassisk välgörenhetsorganisation. Så om jag skulle kunna förändra någonting när det gäller välgörenhet skulle jag vilja byta misstro och overhead mot tillit och skalbarhet.
Vad ska man då tänka på när man bidrar till välgörenhet?
– Det bästa är att vara månadsgivare och ej öronmärka donationer. Välgörenhetsorganisationerna får då bästa möjliga förutsättningar att planera sin verksamhet. Det är svårt att hantera enorma inflöden som plötsligt kommer, exempelvis i samband med en humanitär katastrof. Gör din research utifrån det du brinner för att förändra, se till att autogiro dras från kontot i samband med lön och sist men inte minst: snåla inte! De flesta svarar ja på frågan om de skulle kunna tänka sig att skänka 1 procent av sin lön men om vi tittar på de faktiska siffrorna skänks endast 0,3 procent.
Hur mycket ger du själv till välgörenhet?
– Som jag ser det kan man i huvudsak ge på tre olika sätt: man kan skänka pengar, sin tid och sina tillgångar. Just nu ger jag inte så mycket i form av pengar, då jag inte tar ut någon lön. Men den stora mängd tid jag lägger på detta projekt har möjliggjort hundratusentals i donationer. Ofta associeras givande endast med pengar här och nu vilket är en förenkling.
– Pengar är enkelt att skänka, tid kanske något svårare även om det finns bra tjänster som samlar ideell arbetskraft – i Sverige finns exempelvis det fantastiska initiativet Volontärbyrån. Tillgångar är kanske det svåraste att skänka då det är många som tänker tanken men sedan drar sig ur. Det bästa man kan göra för att skänka tillgångar är att juridiskt binda dig till det, menar Philip.
Är man nyfiken på detta finns det sidor som Founders Pledge för entreprenörer samt Pledge 1% för företag och dess anställda.
– Att ge är så mycket mer än en simpel monetär transaktion och alla kan ge på något av dessa tre sätt, säger Philip.
Och hur ser framtiden ut då? Betydligt generösare än idag, tror Philip. Han menar att vi måste bli bättre på att ge tillbaka, inte bara för vår egna lyckas skull, utan också för samhället. Öppnar man nyhetssidorna kan man lätt bli förtvivlad av allt negativt som händer och på kort sikt kan då en gåva motverka denna känsla. På längre sikt måste vi omvärdera vår syn på välgörenhet och potentialen i samarbeten mellan privat och ideell sektor. Något han kommer att fortsätta arbeta för.
– Det är inte så att jag har något bättre för mig, tillägger han och skrattar.
