
”Vår hjärna hittar på saker som kan få oss att må bra”
Varför gör vi som vi gör? Hur fungerar hjärnan – och hur påverkas vi av vår miljö? Elin Helander har lång erfarenhet av detta, särskilt i relation till ekonomi och pengar, så kallad beteendeekonomi. Hon har skrivit böcker och länge föreläst på ämnet, och driver idag ett bolag som jobbar med beteendeförändring.
Elin Helander har full koll på hur hjärnan fungerar, hur vi fattar våra beslut men också hur vi påverkas av vår miljö. Hon började intressera sig för hur vi fattar beslut – och varför vi ständigt tar beslut som inte ens är i linje med våra egna värderingar.
– Att göra experiment på beteendeekonomi är enkelt, så det är tacksam forskning. Ekonomiska beslut påverkar hela våra liv, därför är det otroligt viktigt att prata om beteendeekonomi. Allt handlar inte om procentsatser. Vi tar inte alltid rationella ekonomiska beslut utan mycket bygger på känslor.
Vi behöver lära oss att särskilja mellan att se rik ut och att vara rik
– Elin Helander

När Elin Helander började läsa om neurovetenskap och privatekonomi upptäckte hon att det knappt fanns någonting skrivet. Ekonomi verkade bara handla om hårdfakta, nästan ingenting fanns skrivet om privatekonomi ur ett beteendevetenskapligt perspektiv. Men vi är inte lika rationella som vi kanske tror.
– Ekonomi är så starkt kopplat till känslor. Hur vi mår påverkar hur vi hanterar pengar – och tvärtom. Vi behöver också bli bättre på att prata om pengar.
Elin berättar att i ekonomiforum där folk själv skriver sina frågor ser hon helt andra diskussioner än de bankerna och andra finansiella institutioner för.
– Många pratar tyvärr inte privatekonomi i sina relationer och detta misstag kan påverka folk för resten av livet. Om han äger huset men hon betalar för renoveringen – då blir en separation knepig.
Pengar påverkar dina möjligheter och din frihet eller ”hur många dörrar du kan öppna”, som Elin säger.
– Ren kärlek innebär dessutom att man faktiskt har möjlighet att lämna. Jag förvånas över den nästan infantila romantiserade Disneyversionen av kärlek många verkar tro på. Kvinnor går ur relationer med mindre pengar än de hade innan. För män är det tvärtom, visar en rapport från tankesmedjan Ownershift.
Elin berättar att i Sverige kan den ekonomiskt starkare parten ”svälta ut” motparten vid en skilsmässa. Till slut har den ekonomiskt svagare inte råd att fortsätta kämpa utan får ge med sig.
Forskning visar att finansiellt välbefinnande handlar mycket om välmående, frihet och säkerhet. Att man har råd med livets lilla extra, men också att man har valmöjligheter och känner sig trygg.
– Vi behöver förstå att en sund privatekonomi är ett sätt att ta hand om sig själv. Sminkindustrin pratar mycket om self care, men jag tycker att det är klart vettigare self care att ta hand om sin ekonomi – och man kan verkligen fråga sig vilket som ger minst rynkor över tid, skrattar Elin.
Vår hjärna är designad för att söka snabba belöningar, spara energi och lösa problem här och nu. Men sparande handlar om uppskjuten belöning och att inte alltid välja den enkla vägen. Vad har du själv förändrat efter att du började intressera dig för beteendeekonomi?
– Väldigt mycket. När jag fick mina första löner köpte jag en massa tallrikar och skor. Men jag insåg att det är lätt att falla i en evighetscirkel av ständig uppgradering. Vi bygger i mångt och mycket vår identitet och status via konsumtion. De saker vi har på oss och de miljöer vi vistas i säger något om oss. Det är svårt att gå emot detta tryck. Men vi behöver lära oss att särskilja mellan att se rik ut och att vara rik.
Att alla skulle känna ett större finansiellt självförtroende och ta några steg framåt. Det är något Elin verkligen önskar. Hon menar att tron på den egna förmågan är väldigt viktig – den finansiella kunskapen är inte helt avgörande.
– Börja spara eller gör en rejäl budget. Pengar spelar en väldigt stor roll för vårt välmående och vi ser till och med att ekonomiska problem ger ökad risk för självmord. Vissa tänker att ”det är inte så viktigt med pengar” och tänker sällan på pengar och pratar inte om det heller. Men i vårt samhälle är välmående, frihet och trygghet faktiskt beroende av pengar. Våga tänk på det, och våga välja yrken som betalar bra, om du har möjlighet. Du är inte en Wolf of Wall Street bara för att du vill ha ett jobb med vettigt betalt. Det är inte fult och girigt att bry sig om pengar och att vilja ha pengar. Vi kan ha två saker i huvudet samtidigt; pengar är viktiga, likaså är hälsa och goda relationer viktiga, de utesluter inte varandra.
I Sverige handlar mycket kommunikation från banker och andra finansinstitut om siffror och procent. Det finns inte mycket utrymme för det känslomässiga. Här kan banker och finansiella institut bli bättre.
– Svenska bankerna agerar ofta utifrån gammal forskning och verkar inte riktigt tagit till sig att våra beslut är känslomässiga. I vissa andra länder ser det annorlunda ut. Jag jobbar själv som rådgivare till en stor europeisk bank. De förstår att banker kan skapa ett mervärde för individen och samhället, genom att samarbeta med forskare och se det holistiska och mänskliga.
Vad är svårast för dig personligen när det gäller privatekonomi?
– Att lyckas hålla mig till planen. Jag har en tydlig plan, men råkar absolut ut för en massa ”behov”. För mig handlar det ofta om en känsla av ”tillfälle”, som när man är på en auktion och bara kan slå till ”just då”.
Elin påpekar också att vi alla måste förhålla oss till komplicerade makroekonomiska faktorer som direkt påverkar vår privatekonomi.
– Systemen är för komplexa för att vi fullt ut ska kunna förstå dem, men vi måste ändå förhålla oss till denna osäkerhetsvariabel. Vi får vara på tårna och inse att situationer kan förändras. Jag tror mycket på att stämma av sin ekonomi med vissa intervall. Steg ett kanske är a-kassa, sen när du är mer etablerad kanske du behöver inkomstförsäkring och livförsäkring. Behoven förändras över tid.
Ekonomiskt våld är en term man ser allt oftare. Det är en form av relationsvåld där den ena personen hindrar motparten att lämna relationen genom ekonomisk kontroll. Den utsatta har kanske inte tillgång till kontona – eller vet ens hur mycket pengar som finns. Eller så tar den lån i smyg – i den andras namn. Det förekommer att personer får hela sin ekonomi raserad på grund av ekonomiskt våld.
– Här tycker jag att bankerna kan göra mer. De kan uppmärksamma riskbeteenden och misstänkta transaktioner. Över huvud taget är det ofta långt mellan vad bankerna tror att folk har för problem och vad människor faktiskt kämpar med. Ekonomi är mycket mer relationellt i verkliga livet.
I din första bok skriver du mycket om ens framtida jag och att sparande handlar om att avstå konsumtion och i stället lägga undan pengar till sitt framtida jag. Hur kan man motivera sig till att spara pengar till sitt framtida jag?
- Det handlar om drömmar, visioner och mål. Var i ditt framtida jag mentalt. Men tänk även bakåt. Hur hade du valt i 20-årsåldern i dag, om du fått välja om? Kan jag lära mig något av de nya insikterna? Och sätt mål och spara. Kanske ändras målet längs resans gång, men då har du i alla fall en form av framtidsbuffert.
Varför hamnar folk i Lyxfällan?
– Det finns ingen del av hjärnan som är specialiserad på att hantera pengar, men det finns en del som är specialiserad på känsloreglering. Vår hjärna hittar på saker som kan få oss att må bra eller slippa känslan av obehag. Att boka en semester fast man är skuldsatt eller inte öppna sin post från Kronofogden är helt logiskt ur hjärnans perspektiv, fast det bara gör situationen ännu värre.
Elin Helanders fem tips för mer medveten konsumtion:
- Inköpslista – planera i förväg
- Vänta 24 timmar – sov på saken
- Var lugn – stressade beslut ger ofta väldigt känslostyrda beslut
- En bra deal kan vara dålig – 70 procent rabatt är inte ett kap om du köper något du egentligen inte behöver
- Besök inga butiker om du inte måste handla
Böcker av Elin Helander:
Hjärnkoll på pengarna – få råd med dina drömmar, 2017
Lura hjärnan att spara: få råd med dina drömmar, 2020 (Detta är samma bok som gavs ut 2017, men i pocketutgåva)
Bättre koll på pengarna, 2021, lättläst.
