Warren Buffetts tacktal för Sveriges Riksbanks ekonomipris till minne av Alfred Nobel*
(*Tyvärr har Warren Buffett aldrig fått detta pris.)
Ers majestäter, kungliga högheter och excellenser. Mina damer och herrar.
1666 härjade en pandemi i England och, den numera kända, Isaac Newton skickades till en lantgård för att undvika smitta. Det sägs att det var där, under ett äppelträd, som han kom på tyngdlagen när han såg ett äpple falla till marken. Om jag nu, 358 år senare, släppte ett äpple skulle det falla med exakt samma hastighet till golvet. För när ett fysiskt eller kemiskt experiment upprepas blir resultat detsamma.
Tyvärr gäller inte fysiken och kemins lagar på aktiemarknaden.
Tro inte att marknaden kan återskapas med formler med grekiska bokstäver.
Ofta fungerar kända samband, men aktiemarknaden påverkas också av flera miljoner människors enskilda beslut, många gånger drivna av optimism eller rädsla.
Att marknaden ofta är effektiv är inte ekvivalent med att den alltid är effektiv. Detta skall man som aktieplacerare försöka utnyttja för att få överavkastning gentemot index – det vill säga utvecklingen som en indexfond ger. Det finns nämligen alltid enskilda aktier som är felvärderade och det kan ta flera år innan ett bolag får en rättvis värdering på börserna. Ibland anser aktieplacerare att hela branscher är fantastiska eller helt värdelösa. På samma sätt kan hela marknaden drabbas av kraftiga upp- eller nedgångar.
Man skall därför vara försiktig med att anta att marknaden kan återskapas med formler med grekiska bokstäver. Det bästa exemplet är Beta, som enligt finansiell teori mäter risken i en enskild aktie. Med Beta definieras risk som svängningar: Om en aktie faller från 200 kronor till fem kronor ökar Beta, eftersom aktien har en stor svängning. Enligt finansiell teori blir aktien med andra ord mer riskfylld. Att köpa en aktie för fem kronor i stället för 200 kronor borde emellertid vara mer attraktivt. Risk i sammanhanget borde därför egentligen definieras som ”sannolikheten att förlora sitt kapital”.
När den effektiva marknadsteorin var som mest populär höll jag år 1984 talet ”The Superinvestors av Graham-and-Doddsville” på Columbia University. I talet visade jag att det fanns nio placerare som under långa tidsperioder lyckats med konststycket att slå index. Alla hade haft Benjamin Graham, fadern till den moderna värdeinvesteringsstrategin, som läromästare. Placerarna visade att de kunde uppnå fantastiskt långsiktiga resultat genom att köpa och behålla lönsamma bolag med ärliga ägare och begripliga affärsidéer. Något fler har möjlighet att göra.
Detta pris ger tyngd åt påståendet att värdeinvesterare över långa tidsperioder kan slå index, och det är för mig en stor ära att vara den som får ta emot det. Priset kommer att ha stor betydelse för att sprida kunskaper om hur man som privat placerare skall spara i aktier och aktiefonder. Förhoppningsvis innebär det att många fler människor världen över kan få möjligheten att glädjas över ett större sparkapital.
Tack!
Warren Buffett genom Per H Börjesson
2025-02-19
PS. Warren Buffett har tyvärr aldrig fått detta pris. Men jag hade gärna sett att han fick det!
Lämna en kommentar