Per H Börjesson
VD, Spiltan Invest
ph@sparklubben.se


Sparrebellen 10 år: Dold indexfond ger 27 % mindre på 11 år


Per H Börjesson
VD, Spiltan Invest
ph@sparklubben.se

Sparrebellen 10 år del 1: Sparrebellen kom till våren 2004 när en av mina aktieägare i Spiltan Invest tyckte att jag skulle starta ett nyhetsbrev där jag skulle informera om observationer i finansbranschen. Jag hade nämligen i december 2002 satsat 10 000 kronor i Spiltan Fonders nystartade fonder till mig själv, 10 000 kronor i storbankernas dolda indexfonder till mina barn och 10 000 kronor i en avdragsgill traditionell pensionsförsäkring till min hustru.


Finansbranschen borde ha sämre rykte än bilhandlare


Då jag växte upp i en bilhandlarfamilj var jag nämligen upprörd över att bilhandlare ofta har ett dåligt rykte när finansbranschen egentligen borde ha ett ännu sämre. Varför då inte faktiskt göra konkreta satsningar i olika finansiella produkter och sedan löpande se hur de utvecklar sig. Min poäng är att när man blir lurad av en bilhandlare märker man när ljuddämparen ramlar av eller när bilen inte startar. Därför måste man som en långsiktig bilhandlare faktiskt vara mycket ärlig för kunderna förväntar sig ofta att bli lurade och dessutom märker de det. Däremot kan man som finansiell rådgivare rekommendera en placering där en stor del av slutresultatet går till arbetsgivaren utan att kunden märker det då det totala resultatet verkar vara bra.



I dag kan vi mäta hur förvaltningsresultatet blivit efter 11 år
10 000 kronor har vuxit till 39 950 kronor i Spiltan Aktiefond Sverige och 38 650 kronor i Spiltan Aktiefond Stabil (ett genomsnitt på 39 300 kronor vilket innebär ca 13 % i årlig avkastning).  Motsvarande för storbankernas dolda svenska indexfonder är 28 760 kronor (11 % i årlig avkastning). En riktig indexfond hade under samma tidsperiod givit en avkastning runt 35 000 kronor (12 % i årlig avkastning).



Den stora skillnaden i avkastning märker inte bankkunden då sparandet trots allt gett hyfsat bra slutresultat. Under de senaste månaderna har det pågått en debatt om storbankernas dolda indexfonder då en av storbankernas företrädare faktiskt erkände att de inte försöker slå index på aktiemarknaden trots att de tar betalt för en aktiv förvaltning med en avgift på ca 1,5 procent om året. Det innebär att en sparare förlorar en stor del av slutresultatet i jämförelse med att köpa en aktiv fond som både försöker och faktiskt slår index efter fondens avgifter eller en indexfond med låga avgifter. Under 2013 har de fyra svenska storbankerna haft en vinst på mer än 1 miljon kronor per anställd. Många bilhandlare är glada om de har en vinst på 50 000 kronor per anställd.



Kapitalet i min hustrus traditionella pensionsförsäkring är i dag 13 750 kronor (3 % i årlig avkastning). Då denna produkt innehåller ca 50 % aktier är det är orättvist att jämföra med ovanstående avkastningar som innehåller 100 % aktier. Men även med en dold indexförvaltning på 50 % av kapitalet och 50 % i obligationer med låg avkastning borde slutresultatet på pensionsförsäkringen vara ca 20 000 kronor.

Slutsatsen är att pensionsförsäkringen är en dålig sparform och därför är det glädjande att regeringen för några veckor sedan föreslog att avdragsrätten för pensionsförsäkringar skulle avskaffas.


Vad kan man lära sig av ovanstående exempel?
För ert långsiktiga sparande bör ni välja aktiva fonder som både försöker och faktiskt kanske slår index på lång sikt eller indexfonder med låga kostnader. Om ni inte tror på mig kan ni själva starta sparande i olika sparformer och sedan jämföra resultatet om 30 år. Men i stället för att riskera att förlora ca 50 % av slutresultatet är det väl bättre att göra som jag föreslår. Fortsätt läsa Sparrebellen för att se om jag får rätt även i framtiden när jag kommer med uppdateringar om vad som händer med de olika placeringarna.

Med vänlig hälsning

Per H Börjesson
VD Investment AB Spiltan

29 apr, 2014

PS 1: Ränta-på-ränta-effekten gör faktiskt att man förlorar ca 50 % av slutresultatet på 30 år om man får 2 % lägre avkastning.

PS 2: Nu informerar en av storbankerna om att de skall fusionera min sons Sverigefond med en annan fond för den ”har inte haft en tillfredsställande utveckling”. Den nya fonden skall placera 25 % av förmögenheten på aktiemarknaderna i de nordiska länder och ”i samband med fusionen slopas också jämförelseindex”.

I mitt första debattinlägg om fonder i mars 1998 konstaterade jag att storbankerna jämförde sig med generalindex i stället för avkastningsindex (generalindex som inte innehåller utdelningar på 2-3 % är lättare att slå). Nya strategin är tydligen att inte jämföra sig alls!