ISK är bra – men kanske inte för det långsiktiga sparandet
En aktieägare ringde och berättade att han blivit kontaktad av en ”rådgivare” som hade rekommenderat honom att sälja sin gamla aktieportfölj och i stället köpa nya aktier eller fonder i ett Investeringssparkonto (ISK) för att spara på skatt.
En idé är att dela upp sparandet
”Men jag kommer aldrig att betala någon skatt på mina gamla aktier” sa aktieägaren. ”Vad menar du, klart du måste betala skatt när du säljer aktierna” tyckte rådgivaren. ”Jag kommer aldrig att sälja aktierna för mina barn kommer att ärva aktierna och mina gamla ingångsvärden” förklarade då aktieägaren.
Fördelar med direktägande
Med ovan nämnda synsätt kan det vara bättre att betala skatten när man faktiskt behöver pengarna i stället för att betala en avkastningsskatt i ISK varje år även när aktierna sjunker i värde. Ett problem med ISK är att man kan förledas att göra för många transaktioner då man tror att det inte kostar något att byta aktier eller fonder i portföljen. När man t ex sitter på tunnelbanan och ser en ny delårsrapport på skärmen på sin telefon är det lätt att ryckas med och trycka på säljknappen för sina innehav. Då missar man de fantastiska uppgångar som riktigt bra aktier och fonder kan ha över långa tidsperioder. Detta är speciellt viktigt om man sparar eller ger aktier till barn då det också finns en psykologisk effekt av att man fått aktierna som en gåva från till exempel mormor och morfar. Då är man kanske inte lika benägen att sälja sina aktier för kortsiktig konsumtion utan behåller dem i stället och med ränta på ränta-effekten kan de då ge fantastiska avkastningar.
Rent matematiskt blir det faktiskt ungefär samma slutresultat efter skatt om man sparar i 30 år med följande antaganden:
ISK: en avkastningsskatt på 0,4 % de första 10 åren, sedan 0,6 % om räntan stigit eller om regeringen höjer skatten på ISK (som de precis gjort), plus en transaktionskostnad på courtage mm på 1 % per år om man ofta byter innehaven.
Direktägande: alternativet är att skatta 30 % av vinsten efter 30 år men löpande få 1,4 till 1,6% högre avkastning.
Men ISK har också i ett antal fall klara fördelar:
- Om man nysparar månadsvis och har en placeringshorisont på 10-15 år torde ISK ge lägre beskattning. Men om har kortare sparhorisont och vill ha en stor andel i ränteplaceringar skall man undvika ISK.
- Om man köper aktier i stabila lönsamma bolag som ger en utdelning på t.ex 3 % ger ISK en beskattning på 0.4 % på hela innehavet inklusive utdelningen. Detta kan jämföras med att bara skatten på utdelningen, om man äger aktierna direkt, hade blivit 0,9 % plus reavinstskatt när man säljer aktierna.
Om man sparar i fonder får man bara kapitalskatt på reavinsten om man äger dem direkt.
Slutsats: ISK är ett bra sparalternativ för mycket sparande. För riktigt långsiktigt sparande och när man vill bygga upp en känslomässig koppling till ett innehav för t ex barnbarn kan det vara bättre att spara i aktier och fonder direkt. En idé är kanske att dela upp sparandet i en ISK-del och en del i direktsparande.
Per H Börjesson
VD Investment AB Spiltan
3 dec, 2015
PS Är det inte otroligt att våra politiker hyllar både privatpersoner och företagare som är långsiktiga men när det gäller beskattning är det ingen skillnad om man äger en bostad eller aktier i 3 månader eller i 30 år. Sverige är unikt i västvärlden genom att ha samma höga skattesats för alla reavinster oberoende av hur länge man haft tillgången. Det får effekten att gamla pensionärspar bor kvar i stora 6-rummare och att företagare aldrig säljer sina företag så vi får få affärsänglar som hjälper till att bygga nya företag. Givetvis borde reavinsten vara lägre om man haft en tillgång under en lång tid.
Ovanstående text har också publicerats på Börsguiden, Di.se den 30 november 2015
Lämna en kommentar