Gratis rådgivning = dyr försäljning
Nästan varje vecka ringer det någon som vill bjuda mig på gratis finansiell rådgivning. En kväll var det fyra stycken inklusive två PPM-rådgivare.
Men om rådgivningen är gratis, hur tjänar ni då pengar?
Min hustru vill anmäla vårt hemnummer till NIX-registret så hon slipper alla försäljningssamtal när jag är borta. Jag vägrar då jag tycker att det är spännande när de ringer och konversationen brukar vara enligt följande:
Telefonbokare (TB): Hej. Jag ringer från firman XYZ. Du känner väl till oss? Vi står under finansinspektionens tillsyn och arbetar med finansiell rådgivning som är helt oberoende från de stora bankerna. I ett personligt möte går en av våra rådgivare igenom din ekonomi på 30 minuter och ger dig gratis råd på vad du kan förbättra. Det finns inte några krav att köpa något. Vi har två tider kvar nästa vecka. Vilken tid passar dig?
PHB: Men om rådgivningen är gratis hur tjänar ni då pengar?
TB: Om du väljer något vi rekommenderar får vi en del av den fondavgift som fondförvaltaren tar ut och som du ändå betalar. Det kostar inget extra av vara kund hos oss.
PHB: Men det innebär ju att ni tjänar mer pengar om ni rekommenderar en dyr fond än en billig fond. Då är ni ju inte oberoende rådgivare?
TB alt 1: Jag började förra veckan och det är min första kväll jag ringer. Vänta lite.
TB alt 2: Vi rekommenderar alltid den fond eller produkt som är bäst för dig oberoende av kostnaden.
TB alt 3: Nej, det stämmer inte och vi tjänar lika mycket oberoende av vilken fond du väljer.
(Kommentar: Detta är inte sant och jag har bara fått detta svar en gång.)
Ibland roar jag mig också att gå på något möte för att studera hur de säljer sina produkter. För drygt 1,5 år sedan var jag tillsammans med 15 andra småföretagare och fick en gratis räksmörgås hos den norska kapitalförvaltaren ACTA. Först presenterade en respekterad och känd revisionsfirma de senaste regelförändringarna och gav tips till oss som företagare. Sedan presenterade ACTA en framgångsrik modell uppfunnen på YALE-universitetet i USA om hur man skall ha sitt kapital i olika tillgångsslag. För att få riskspridning skulle man även ha alternativa investeringar och ACTA rekommenderade sin egen fond US Recovery som skulle satsa på amerikanska fastigheter nu när den marknaden nått botten. Ordet kostnad nämndes aldrig. Om man studerar det finstilta kan man konstatera att ACTA tar ut ca 5 % om året i avgifter för sin specialfond. ACTA har ca 54 000 kunder i Sverige men de har minskat aktiviteterna och fått ett otal anmälningar från upprörda kunder. Anledningen är att de också sålt aktieindexobligationer utställda av Lehman Brothers och fått kunderna att belåna innehaven i Kaupting Bank för att öka hävstången i placeringen. Då akteieindexobligationen blivit värdelös kräver nu Ålandsbanken, som köpt Kaupting, in lånebeloppet från kunderna vilket är en personlig tragedi för många.
Under finansinspektionens tillsyn fortsätter denna typ av försäljning enligt samma modell men av andra företag. Förra veckan var jag på Nalen och fick mouserande vin, snittar, presentation av den amerikanska professorn Joel Greenblatt, buffé men rödvin, presentation av den nya aktieindexobligationen Autopilot Vektor 11, framträdande av Björn Ranelid och kaffe med avec.
Autopilotprodukten viktar under löptiden sina innehav mellan fyra olika placeringsstrategier. Produkten säljs med överkursen 110 % (plus courtage på 2 %) och en deltagandegrad på lägst 80 % . Översatt till svenska, som även normalbegåvade förstår, innebär det att om man satsar 112 är man säker på att få 80 om 5 år. Inte ett ord nämndes om de totala kostnaderna i produkten. Trots lite letande i prospektets 319 tättskrivna engelska sidor på nätet går det inte att få fram de totala kostnaderna. Jag skulle gissa på att försäkringsmäklarna som säljer produkten får minst 6 % av försäljningsvärdet och firman som sätter ihop produkten tar ut lika mycket i kostnader. Om man satsar 1 miljon kronor innebär det att 120 000 kronor försvinner direkt. Med denna start på resan med Autopiloten verkar det finnas stor risk att man kraschlandar.
Vad kan man göra i stället?
Mitt förslag är att om man säkert vill ha pengarna tillbaks om 5 år kan man till exempel satsa 85 % i Spiltans Räntefond Sverige (årskostnad 0,1 %) och 15 % i Spiltan Aktiefond Stabil (årskostnad 1,5 %) (läs mera i Sparrebell nr 11 och nr 13). Varför bjuder inte Spiltan Fonder på en räksmörgås eller middag på Nalen och presenterar upplägget? Svaret är enkelt. De har inte råd och ingen försäkringsmäklare är intresserad av att sälja produktmixen för den totala kostnaden varje år är bara 0,31 %. Enkelt är effektivt och har låga kostnader. Komplext är dyrt och har dolda risker. Varför är det så svårt att begripa att oberoende rådgivning, räksmörgåsar och fina middagar aldrig är gratis?
Per H Börjesson
13 apr, 2010
PS 1: Om ni inte har tid att tala med telefonbokaren kan ni alltid säga: Jag sitter och äter middag just nu men om jag får ditt telefonnummer kan jag ringa tillbaks när du äter middag.
PS 2: För mig som inte köpte något var förra veckans middag gratis. Men jag fick betala genom att Björn Ranelid gick fram och pekade på mig inför 150 personer och påstod att jag satt och sov när han talade.
Lämna en kommentar